Solen lyser in genom mitt fönster och väcker mig till ett vårvarmt Oslo. Vinden fläktar mitt ansikte och doften av kaffé får min livsgnista att tändas. Jag betraktar staden genom ett grönskande lövverk. Hundar, pingispelande ungdomar och flickor i korta kjolar. Livet känns på så många sätt enklare när solen skiner och skratt hörs mellan husen.
Den senaste tiden har varit en bergodalbana av känslor, minnen och upplevelser. Jag har rest genom en tid som var och vänt tillbaka till nuet. Det har varit slitsamt och tärt på mitt sinne men långsamt hittar jag en väg att vandra.
2 kommentarer:
Det finns en trygghet i tiden som var som bär en framåt. Vila i den kärleken och tryggheten som du har i ditt hjärta.
skönt att se dig åter. Jag föreslår en tur i sommar runt svea rike med stopp i K-hamn. Jag skulle gärna få besök av dig. Kram, vännen.
Skicka en kommentar